Hello Africa

Har ar jag nu, i Afrika. Flygresan till Nairobi spenderade jag med ryggen i 45graders vinkel, da mannen bredvid mig hade bestamt sig for att han hade ett och ett halvt sate. Val i Nairobi visade det sig att min vaska inte kommit med pa planet, tack KLM, men fick i morse ett samtal fran kontoret i Nairobi som berattde att vaskan ar hos dem nu. En man vid namn Kennedy hamtade mig pa flygplatsen, stannade pa vagen och kopte mig bananer och simkort for att sedan lamna mig pa Gracehouse Resort. Det var ungefar lika religiost som det later. Dar var bibelcitat pa varenda vagg och bibeln lag strategiskt placerad pa huvudkudden. Hann tyvarr inte se sa mycket av Nairobi, gick till ett mall och kopte vatten. Jag vara bara dar i en dag och reste tidigt morgonen darpa, alltsa igar.
Igar morse fick jag aka till en annan flygplats for att resa med ett litet flygplan till Marsabit. Vi var tio personer pa planet som tog en timme och 40minuter, ingen trip for nagon med daligt hjarta. Josses, vad det skakade. Pa flygplatsen stod nygifta par som skulle pa safari pa sina smekmander, i kladda kortkort och fiskehattar, missionarer, alla med klader i samma ljusbla farg, och jag. Tydligen gar planet till Marsabit pa tisdagar och fredagar sa jag hoppas pa att fa min vaska pa fredag.
Trodde inte mina ogon nar jag landade. Har ar sa torrt. Marsabit har just nu bland den varsta torkan nagonsin. Lider numera av nagon slags rokhosta och har rod sand exakt overallt(!). Pa landningsbanan, som var en rakstracka mitt i oken, stod Diid och vantade pa mig. Tydligen var det fint folk som skulle med samma plan tillbaka, de var dar for att reda ut brak mellan tva stammar som hade stulit boskap fran varandra. Diid var alldeles till sig av finbesoket. Han jobbar pa Food for the hungry och ska ta hand om mig fram till Violet anlander i nasta vecka. Vi akte till byn, om man ens kan kalla det en by, Marsabit. Tank er en stor gropig grusplan, dar man satt upp en massa sma kojor gjorda av jag vet inte vad, alla saljer de olika ting. Overallt ar manniskor, getter och kycklingar. Lagg sedan till en moske och tre kyrkor mitt i och du har Marsabit.
Jag bor i FHs guest house. Har ett rum med tva sangar och en garderob, delar kok och toalett(las: statoa med lojligt litet hal) med andra besokare. Mestadels kommer jag bo dar sjalv men pratar mycket med Ann, som tar hand om guest houset, hon ar helt fantastisk. Det var hon som tog med mig och handlade mat igar, hade aldrig klarat mig utan hennes hjalp. Hon satte dit ex antal forsaljare som trodde att de skulle kunna lura pa mig maten dyrare. Ar man mzungu, viting, sa ar man. Sag, det lilla man lyckas urskilja pa den skakiga skarmen, lite pa tv, fick besok av dagvakten Alexander tva ganger som preseterade de tva nattvakterna och gick sedan och lade mig.
05.00 sharp vacktes jag av ett oronbedovande skri, som kom fran mosken. Mannen skrek(!) ut det han tror pa, sjong lite och skrek lite till i ungefar en halvtimme. Sen var det tyst. 06.30 var det dags igen. Javlar vilka hogtalare de maste ha, de maste ha en rackvidd pa en massa kilometer. Tack mor for oronproppar!
Dagen borjade med morgonbon i en timme. Det borjade med sang, dar alla tar den stamma de kanner for, och det later verkligen hur bra som helst. Efter det fick jag lasa ur bibeln, da jag ar ny. Haller tyst om vad jag tror och inte tror pa. Sen var det mote om mitt schema. Det som hade schemalagts redan var morgonbonen varje morgon och franskalektion for personalen varje fredag klockan fyra. Plotsligt avbrots motet, det var dags for the. Inte var det the jag drack, jag madde illa i en timme efterat.
Efter "theet" fick jag aka med Diid, en av hans kollegor, en av lararna pa FH och Marta, som jobbar ute pa faltet. Vi akte till en skola mitt ute i ingenstans, dar jag ska jobba varje tisdag tillsammans med Marta, med 416 elever som just kommit tillbaka efter deras lov. Dessvarre berattade de for mig att det kommer forsvinna manga elever nu nar det ar sadan vattenbrist, dels for att de maste folja med sina foraldrar och hamta vatten uppe i bergen, men ocksa for att manga barn gar i den skolan for att kunna fa mat for dagen. Dar serveras namligen ett mal om dagen, men inte nu da de inte har vatten sa det racker ens for matlagning. Skolan ligger i omradet Turkana som raknas som det fattigaste i Marsabit. Barnen sjong for mig och gjorde nagon coca cola-reklamsimitation som var valdigt charmig. Forstar dock inte hur de kan den da ingen dar ute har varken tv eller el. Vi akte vidare till ett stenros dar de flesta bland barnens foraldrar jobbar fran tidigt pa morgonen till sent pa kvallen, da de inte kan leva pa sitt boskap under torkan. Dar var ocksa manga barn som inte kan ga i skolan, de maste se efter djuren nar deras foraldrar jobbar. En gammal gammal man som nop mig i armen, jag forstod aldrig varfor. Nasta stopp var en annan skola, en bibelskola med inriktning musik, dar jag ska fa vara med pa musikundervingen. Det ska jag sa fort de har fatt tag i en ny musikforestandare, den fd har akt hem till Korea nar torkan blev for pataglig. Sista stoppet var pa en flickskola, dar blev jag direkt inskriven i schemat som datalarare. Ska lara flickorna hur man slar pa och av en dator, hur man anvander word, hur man printar och vad internet ar, fa bort deras radsla for datorer, en gang i veckan. Nar klockan narmade sig ett var det dags for mina medpassagerare att aka hem till sig for att ata lunch. Jag fick folja med tillbaka till FH och at med nagra amerikanska besokare som hade anlant nar jag var borta. Tror de arbetar for AIM, tyckte de sade nagot om det i deras bordsbon.
Har inte riktigt koll pa vad mitt kenyanskanummer ar annu, har smsat nagra fran det men har inte en susning om vad det ar. Har inte tillgang till datorer som idag, lanar Violets nar hon ar borta, och kommer darfor kanske inte kunna skriva sa langt nasta gang. Nu ska jag ga och forsoka fa tag pa nagon som vet nagot om min vaska.
Ta hand om varandra!

Kommentarer
Postat av: Alenfors

Hej Cecilia!

Skönt att höra att du kommit fram säkert, nu kan vi slappna av lite mer. Här står regnet som spö i backen. Lovisa har varit på teater idag, väldigt spännande. Hon fick till och med åka den blåa bussen till mölnlycke!

Ta hand om dig! Massa kramar från Alenforsarna

2008-09-03 @ 18:15:52
Postat av: Lisa

Hej gumman!!

Vad kul at läsa från dig, blev lite små orolig efter din avskeds middag, men nu känns det bättre, förutom att jag saknar dig! Verkar som att du har en hel del på schemat iaf. Bra för dig att få en morgon rutin med, när du kommer hem kommer du vakna för att du saknar mannen med rösten så mycket :)

Pussar!

ps, Heidis syster ska bo hos henne och S (de är tillbaka tillsammans som du nog vet), tror du vet vad jag menar

2008-09-03 @ 19:21:44
Postat av: Didoffarna

Hej Cecilia:)

vad kul och höra att du har kommit fram ordentligt. Det är väldigt intressant att ta del av ditt nya liv. Här är allt som vanligt.

Stora kramar från oss alla!<3

2008-09-03 @ 22:04:04
Postat av: Sara Tokinger

Heej sötnos!

Gu va skönt att höra att du kommit fram ordentligt och att din väska förhoppningsvis kommit tillrätta! Den där staden nairobi lät inte helt lugn när du berätta om den! Hur som helst är det sjukt spännande att läsa om hur du har det där nere, hoppas bara du inte torkar bort! och hoppas att dom kan langa fram en liten alt-fiol till dig på musiklektionen!:)

Saaknar dig, älskar dig!

2008-09-04 @ 11:25:43
Postat av: Sofia Hallgren

Hej!

Skönt att höra att du har kommit fram och att allt är bra förutom väskan då. Hoppas att du får tillbaka den! Riktigt roligt att läsa :)

Kramar

2008-09-04 @ 18:53:38
Postat av: Linnet

min smula!

Ditt sms var så rörande på något vis, har inte kunnat sluta tänka på det. Du vet väl antagligen att vi saknar dig massor, känns inte riktigt helt här hemma utan dig. Skulle vilja komma på ett jäkligt naggande gott ord som träffade mitt i hjärtat och beskrev hur mycket jag saknar dig, men har inte kommit på det ännu, har ju redan använt alla som finns känns det som. Hursomhelst, kommer du ihåg Dr. Albans dänga "Hello Africa, tell me how you doin?" Den tycker jag du ska lära dem, vilken hit;) Annars pubkväll på skolan i fredags, kul och överraskande, tittade på konstfilm så när du kommer hem har jag numera gått in i det pretentiösa facket, på deltid ungefär. kämpa på tjejen, det här passar dig som handen i handsken! all my love

2008-09-07 @ 20:05:49
Postat av: Ulrik

hej!

Läser dina inlägg för sent, men bättre det än aldrig!

Fasen vad jag längtar tillbaka :(

Du ska inte sörja för att du "missade" Nairobbery, bara så du vet!

Har du hinnit tröttna på Ugali 5 eller 6 gånger än? :)

Synd att jag inte kom till Marsabit, kom inte mer Norrut än Maralall också rätt torrt och extremt turistfattigt, fast inte mer än Marsabit vad jag förstått!

Hade gärna prövat flygresan, kanske skakigare än landvägen!

HA det riktigt bra och insup lite Afrikakänsla åt mig med!

Intressant inlägg btw!

2008-09-10 @ 22:09:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0