Jiggers och jobberbjudande

Musikgruppen ar rolig. Halften kan ingenting om musikteori och halften besitter mycket mer kunskap pa omradet an vad jag gor. Nar jag fragar dem vad de vill att jag ska lara de mar de tysta och nar jag tar upp nagot sager de att de redan kan det. Ska numera ha halva gruppen pa onsdagar och halva pa torsdagar.

Igar var det Charity Club igen men denna gang utan Marta och med Iya. Iya haft semesteroch kom tillbaka en dag for tidigt for att ta hand om mig nar Marta hade ett arende. Han ar precis lika fantastisk och engagerad i manniskorna i Milimatatu och Manyatta Ginda som Marta ar! Alla alskar dem bada tva. Han hamtade mig pa kontoret och vi gick, antligen nagon som gar med traskvanlig hastighet, till Komboni. Dar hamtade vi gruppen och en svart plastdunk med nagon vatska i. Vatskan var till for att doda jiggers, tror det stavas sa. Jiggers ar en vit insekt som satter sig i huden pa folk har nar de inte tvattar, framfor allt fotter och ben, tillrackligt. Iya berattade att han nagra veckor tidigare hade varit pa home visit hos en mor vars ena barns fotter var helt sondriga. Han hade gatt tillbaka dit flera ganger och sagt at henne hur viktigt det var att fa bort dem men hon lyssnade inte. Darfor gick vi dit, via stenroset och plockade upp nagra smasyskon, med hela Chraitygruppen igar. Vi hittade inga handskar och darfor fick mamman ta bort dem istallet for nagon i gruppen. Det stackars barnet grat redan nar de hallde pa vatskan pa fotterna for att sedan skrika helt hysteriskt nar mamman plockade loss sakerhetsnalen, som holl hennes kjol uppe, och borja plocka loss insekterna. Jag, och flera flickor med mig, kunde inte titta. Blodet sprutade och insekterna var stora som skjortknappar. Flickorna mumlade nagot o matt mamman var "bad" mot barnet och Iya hojde rosten flera ganger och sade at mamman att ta det forsiktigt. Mamman sade att det minsann inte var forsta gangen hon removed jiggers och fortsatte lika vardslost. Efterat sade hon at oss att inte komma tillbaka, Iya viskade till mig att det skulle vi visst se till att gora da upprepade besok ofta var det enda som fick dem att skarpa sig. Vi gick vidare till det aldre paret med mannen som inte kan ga, stadade deras hus och sjong. Aven Iya envisades med att folja mig hela vagen tillbaka till kontoret.   

Pa kvallen knackade det som vanligt pa dorren, nattvakten hade kommit for att onska en god natts somn. Trodde jag. I gar var det Johns tur att vakta mig. Han fragade om han kunde komma in och prata lite. Visst. Forst fragade han om hur vi svenskar ser pa aktenskap och giftermal. Han berattade allt om hur hans community, buranas, ser pa det och hur det dar med bride prize och faderns godkannande inte ar lika viktigt langre men fortfarande forekommer. Vi pratade om homoaktenskap och pensionsparande. Skilsmassor och arstider. Allt. Jag var inte helt forvanad nar han ville att jag skulle presenteras for hans son som var en "very smart guy, veeeery very very smart". Fick snacka mig ur det och pa nagot vis lyckades jag, da tog samtalet en vandning. John berattade att 1993 startade han ett orphanage som han fortfarande driver. Marsabit Children Home heter det och ar en cbo, tror jag. Han berattade hur han borjade med att plocka upp nagra fa barn fran gatan som han tog hem och tvattade rena och gav mat och att det nu var runt 20 barn pa hemmet. Dar var allt fran fyraaringar till en som nu studerar pa nagit universitet I Arizona. Som vakt pa FHI jobbar han for att kunna forsorja sin familj da alla pa hemmet jobbar ideellt eller for en valdigt liten peng. Han berattade aven att han ar 2005 belonats med guldmedalj av Kenyas president for sin insats i samhallet. Han fortsatte att beratta hur the government har erbjudit honom mark dar han kan fa bygga ett storre barnhem och efter det kom chocken. John sade att han hade tankt mycket sedan jag kom hit och kommit fram till att han ville att jag skulle bli manager pa hans barnhem. Pa allvar! Han sade att jag inte behovde bli det forst efter universitetsstudier, da han tycker de ar for viktiga. Hur svarar man pa det? Jag var forstas valdigt rord aver at than ville att jag skulle hjalpa till att driva hemmet men gjorde mitt basta for att forklara  att jag har ett liv hemma i Sverige ocksa. Ska i vilket fall som helst fa halsa pa pa barnhemmet i nasta vecka. 
Nu maste jag springa til MOI Girls. Hejsan      


Kommentarer
Postat av: Linnet

Hej min vän!! Jag har skickat sms till dig, och mejlat dig ett brev på iqpaffhandoll med lite gott latest news. bara så du vet vilken mejl...pusspuss!!!!!!

2008-09-19 @ 21:10:04
Postat av: fynda kläder

fynda kläder i min blogg! :)

2008-09-19 @ 21:20:00
URL: http://fyndaklader.blogg.se/
Postat av: empily

haha, cicci kom igen och fynda kläder, frakten är ju bara på 500kr ner till afrika :P

men hey, det rullar bra hör jag min vän! men jiggers, är det typ fästingar eller blodiglar? lika creepy oavsett vad iofs...

i sverige rullar det på. vi va på en kompis klubb igår, som jag antagligen också ska hoppa på o hjälpa till me, weey!

mitt projekt: hitta dj.

Ditt projekt: hjälpa barn i afrika.

ajdå! ska dra till rajabis peace day grej på världskultur museet för att kompensera mitt engagemang i världen. ha det bäst!!

Kraaam

2008-09-21 @ 13:49:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0